LovingLiving.se


LÄKANDE LÄSNING

"Skulle du vilja läsa en uppbygglig bok - en som kan hjälpa och trösta en beklämd Björn i stort trångmål?"

När Nalle Puh ätit så mycket honung och mjölk att han fastnar i hålet på väg ut från Kanins hem läser Christoffer Robin högt för honom under en veckas tid, alltmedan Puh blir smalare och och slutligen kommer loss.

Att rätt bok i en svår stund kan skänka lindring åt både psykiska och fysiska plågor är idén bakom biblioterapi.

Redan de gamla egyptierna insåg värdet av läkning genom läsning. På 1200-talet läste präster Koranen dag och natt för ångestfyllda patienter. I den traditionella hinduiska läkekonsten använde man sagor som botemedel för psykiskt sjuka. En saga med koppling till det speciella problemet lästes upp. Sagans symboler fick sedan verka i den sjuke; inga tolkningar gjordes av de som behandlade. Idag har många ett eget husapotek av klassiker att bruka i glädje och sorg.

Biblioterapi är en av de kreativa terapierna till vilka även konst, musik, dans och drama räknas. Terapin finns i två former, läsning och eget skrivande. När psykologen Gunvor Nordin föreläste i Karlstad för anställda inom bibliotek och vård kom det att handla om läsandet.

"Sagoberättande är förebyggande hälsovård och kan ge en läkande effekt i krissituationer", menade Gunvor Nordin och beskrev hur det som under 60-talet ansågs vara skrämmande folksagor ersattes av mer faktabetonad litteratur. Trenden vände på 70-talet när Bruno Bettelheim i sin bok "Sagans förtrollade värld" hävdade att sagorna utvecklade barnets förståelse av sig själv. Att som förälder vilja variera berättandet ansågs fel. Det viktiga var att upprepa. "Vill barnet höra samma saga gång på gång bearbetar det något. När problemet är löst är det redo att höra en ny saga. Man måste vara lyhörd för vad barnet vill", sa Gunvor Nordin i sin föreläsning och lyfte fram hoppet som en viktig del av berättelserna. "Folksagan ger budskapet att det är värt att kämpa. Men tar man bort det hemska och svåra i folksagan tar man bort katharsis, reningen. Det goda efter det svåra ger hopp. Sagan får inte sluta dåligt, då försvinner hoppet."

I arbetet med biblioterapi är det viktigt att samla på sig litteratur och att hitta poetiska och litterära mönster. "Man ska ge barnen ett stort förråd av många berättelser och möjliga händelser så att de senare i livet vet vart de ska gå", ansåg Gunvor Nordin. Liksom i vanlig samtalsterapi ska den som behandlar intresserat lyssna och ta emot barnens tankar och fantasier utan att lägga på dem egna tolkningar. Att prata om problemen som en figur i en bok har kan också vara lättare än att direkt tala om sig själv.

Fler än barn har glädje av berättelser. Igenkännandet är en viktig beståndsdel i läsningen och kan ge befriande insikter, särskilt med humorns hjälp. Att läsa om Tove Janssons Filifjonkan som tar ut allt elände i förskott kan ge perspektiv på tillvaron! Gunvor Nordins egen favoritförfattare Selma Lagerlöf visar på stor insikt i det mänskliga psyket. Kejsarn av Portugallien behandlar till exempel schizofreni och faderskärlek.

Frågan om föräldrakärlek kommer även upp i berättelsen om Trollungen. Gunvor Nordin liknar sagans familj vid familjen som får ett handikappat barn. Moderns eget barn finns hos trollen och hon har fått ta hand om deras unge, som oavsett vad han hittar på får ta emot kvinnans gränslösa kärlek. Fadern drar sig undan och hotar att lämna familjen, något som inte är ovanligt i verkligheten. Till slut kommer människobarnet hem och berättar att han själv straffades när trollungen gjordes illa av fadern. Symboliskt förvandlas trollet till människa när modern verkligen ser honom.

Pia Bodinger på sjukhusbiblioteket på Karlstads lasarett tog initiativ till föreläsningen som också gästades av läkaren och litteraturkritikern Rolf Ahlzén. Bodinger vill i första hand "väcka" vårdpersonalen så att den förstår hur viktigt en besökande bokvagn kan vara, trots att patienten kan vara mycket sjuk. "Det är kanske då den behövs som mest", tror hon. Rolf Ahlzén tryckte främst på betydelsen av att vårdpersonalen kommer i kontakt med skönlitteratur som källor till mänsklig erfarenhet. "Empati är grunden för läkning. Konst och litteratur ger brottstycken ur livet som gör det lättare att se det mänskliga. Den kunskapen gör oss bättre på att hjälpa dem som kommer till oss."

Behandlare och bibliotekspersonal kan samarbeta om den känsliga och svåra frågan att hitta rätt litteratur vid rätt tillfälle till de sjuka, hävdade de båda föreläsarna. Gunvor Nordin tog det finska nationaleposet Kalevala till hjälp för att beskriva litteraturens inneboende kraft. I den femtonde sången berättas om Lemminkäinens moder som letar rätt på sin styckade son i dödens älv. Hon sätter samman alla delar, men först när honungsbiet återvänder från den nionde himlen med en sårsalva, får Lemminkäinen livet tillbaka. Åt sargade själar kan bibliotekarien likt honungsbiet söka upp läkande salvor i böckers skepnad.



Text: Adina Malveklint